Följ ditt hjärta men ta hjärnan med dig
Rubriken är vad det stod på dagens lilla lapp från Josefin. Lapparna i burken börjar ta slut och det börjar tyvärr också min resa här att göra. I morgon återstår det bara två veckor, helt ofattbart.
Detta är utan tvekan det bästa och mest lärorika äventyr jag fått vara med om.
Barnen börjar också inse att det snart är dags för mig att åka hem, förra veckan på lektionen sa en av dem:
-"So, you are going home soon?"
-"yes, when this term ends" svarade jag.
Och då frågade snabbt en annan elev:
-"but when are you coming back?"
Vilket ögonblick, jag blev så rörd!
Komma tillbaka hit? UTAN TVEKAN!
Nu ska jag inte vara tråkig och sitta på internet när jag bara har två veckor kvar här, ska ut och njuta så detta inlägget blir inte längre. Ni får några blandade bilder från den senaste veckan istället::
När jag spelar "himmelen är oskyldigt blå" i kyrkan.
