HAPPINESS

Här i den lilla byn Rianyaemo i utkanten av den lilla staden Nyansiongo i det härliga och soliga landet Kenya är det ett helt gäng projekt på gång. Jag och Ellen har slagit våra kloka hjärnor ihop och lyckats få ett antal stenar i rullning. 

Att tro på sig själv och jobba upp sitt självförtroende kan ibland vara en utmaning för många – så även för barnen på Rianyaemo Primary School. Detta var något vi märkte redan under vår första tid här och bestämde oss för att försöka göra något åt saken. 
De senaste veckorna har vi, än så länge varit i två klasser, årskurs 7 & 8 och bland annat gjort två värderingsövningar, ”Stå & sitta” och ”fyra-hörn”.
”Stå & sitta”-övningen gick ut på att vi sa ett påstående och höll man med så skulle man ställa sig upp, några av påståendena vi hade med var:
- Jag är stolt över mig själv
- Pojkar och flickor är lika mycket värda
- Jag känner mig säker i skolan
- Jag känner att jag kan drömma om framtiden
- Jag tycker om att tänka på framtiden
I ”fyra-hörn” hade vi med frågor och påståenden om allt ifrån självförtroende, religion, barnaga och jämställdhet. 

Dessa lektioner har gett en del intressanta diskussioner och har säkerligen fått igång nya tankar och funderingar hos både oss och barnen.

En lektion avslutade vi med att alla fick vika vars en feel-good-loppa. En sådan loppa man själv gjorde när man var liten och skrev saker på insidan, kommer ni ihåg? Tror de flesta av er vet vad jag menar. 
I deras egen loppa skrev de sedan ner åtta saker som de själva tyckte de var bra på. När alla lyckats skriva åtta saker visade vi dem hur lopporna kunde vikas ihop och enkelt få plats i fickan och lika lätt plockas fram när man känner sig lite ledsen. En feel-good-loppa att bära med sig överallt helt enkelt.

En annan lektion avslutade vi med att skriva ordet HAPPINESS på tavlan och lät alla gå fram och skriva en sak som var glädje för dem. En enkel, uppskattad och glädjefylld övning och ett perfekt sätt att avsluta dagen på. 


 

I tisdags tog jag och Ellen ”ledigt” från skolan och åkte intill den större staden Kisii för att köpa på oss lite material till ett annat projekt vi har i tankarna. Vi köpte ett gäng färgburkar och penslar för att kunna måla och piffa upp klassrummen med lite bokstäver, siffror och kanske ett eller annat handavtryck, vi får se hur detta slutar – men mer färg ska det bli i några klassrum i alla fall. 

Vi handlade inte bara färg i Kisii utan det blev också en del matvaror. Vi bockade av alla ingredienser till köttbullar och igår var det dags att via vår skicklighet i köket. På menyn stod det köttbullar, pasta, gräddsås, guacamole, lök-och tomatsallad samt rostat bröd. 

Ska och vill ju egentligen inte skryta men det blev en riktig succé. Jag och Ellen hade förhoppningar om lite kalla köttbullar till en köttbullsmacka till frukost, men istället frågade Mary om vi inte kunde ta med resterna till skolan och bjuda på de andra lärarna. Sagt och gjort och även där gjorde våra köttbullar många magar nöjda. 

 




”Musik ska byggas utan glädje och av glädje bygger man musik.” Det är ju alltså inte mer passande än nu att starta en liten skolkör. Eller ja liten och liten, det var tanken i alla fall. Men idag stod det sjuttio elever redo för att lyssna vad jag och Ellen hade för idé att bjuda på. Så nästa vecka har vi två (ganska stora) små körer som ska börja sjunga både Disney, Michael Jackson och såklart lite Gärdestad, härligt!

 

Hakuna Matata, det är ord som är bra!

Var börjar man när man har det så bra som man bara kan ha det? Vad börjar man skriva om? Vad ska man lägga fokus på? Så mycket jag vill berätta!

Livet här hos Mary på kullen rullar på i helt rätt rikting, med både projekt, omgivning, kultur och allt annat spänande i vår vardag här. Det finns så mycket att skriva om fast det försöker jag spara till nästa inlägg, den här helgen har vi ju nämligen varit på safari!

Vår safari-helg i Masai Mara inleddes med att Elin misstog en ko för ett lejon, det gav oss alla ett gott skratt innan safarin faktiskt kunde börja på riktigt.












Första kvällen i parken kunde vi snabbt pricka av ett stort gäng djur, till exempel en stilig lejonhane bara ett par meter ifrån bilen och en stor elefantfamilj tillsammans med bufflar, giraffer, zebror och till sist njuta av en helt fantastisk solnedgång över savannen. Tänkte låta bilderna tala lite för sig själv, för de två heldagarna som följde kunde inte blivit bättre. 

Att bo i tält var en självklarhet för oss alla så, så blev det. Vi bodde på en camping med ett gäng jättetält (med riktig toalett och dusch i varje) där vi skulle vara noga med att stänga tälten under natten om vi inte ville ha besök av apor och hyenor. 








Vår guide Fred kunde verkligen parkens alla oändliga småvägar, hur det nu är möjligt i en park på 1015 kvadratkilometer....så fram och tillbaka kom vi och coola och fantastiska djur i mängder såg vi. 
Till Ellens stora lycka visade sig även ett gäng apor för oss när vi var vid floder, precis vid gränser till Tanzania. Där fanns också ett gäng flodhästar som tog sitt dagliga bad och en bit bort låg en krokodil och solade.




Dagarna i parken avslutades med att vi fick se en Leopard som tog det lugnt uppe i ett träd precis intill vägen.
Inte nog med det, detta vackra djur bestämde sig för att klättra ner och ta en promenad så vi både fick bra bilder och en häftig wow-upplevelse innan den försvann in bland det höga gräset. 
Det gjorde att så vi nu kunde kalla helgen för fulländad, trots att noshörningarna var för blyga för att visa sig.




Här skulle mitt blogginlägg egentligen slutat med meningen: "I morse begav vi oss hemåt och nådde Nyansiongo vid fyra-tiden utan problem". Fast...det hände en liten detalj. Fred tyckte det passade med en genväg hem för att inte åka på samma väg som vi kom, vilket var en fin och kul tanke. Fast, sent det ju så, genvägar är inte alltid det smidigaste alternativet. Vi lyckades fasta i leran mitt ute i ingenstans, vilket i och för sig var en upplevelse det också (ännu en gång uppstod ett av våra obotliga skrattanfall). 
Vi lyckades få loss bilen-första gången. Sen satt vi fast igen. Som tur var kom det ett gäng som kunde hjälpa till. Det tog sin lilla tid och en spade och en glasruta fick sätta livet till innan bilen efter ungefär en timme äntligen kom loss.



En helg av perfektion

Oj oj oj, vilken helg!
I fredags gav vi oss alla sex iväg mot Kisumu (Kenyas tredje största stad) och ett aningen varmare klimat.
Efter nästintill fyra timmar på resande fot, inklusive lite förvirring och åkande i en tuk-tuk hittade vi vårt hotell. 



Först på listan stod självklart lunch så "Best Pizza in Kisumu" googlades fram och vi hamnade på ett mysigt ställe där vi kunde njuta av vars en mycket efterlängtad pizza. Trots att Ugali, kål och ärtor är både gott och nyttigt så var vi nog alla väldigt glada att få känna smaken av något annat (och lite mer kryddat) för en stund. 

Vi gjorde sen ett försök att hitta en fin plats vid Victoriasjön men vi gick nog åt aningen fel håll då allt vi hittade just då var en järnväg och ett industriområde. Då beslutade vi istället att ta oss tillbaka till hotellet och försöka igen nästa dag - vilket vi gjorde helt rätt i.
På lördagen åkte vi till ett ställe (ännu en gång med tuk-tuk) vid namn "Keboko Bay Resort". Där fick vi ett fint välkomnande av ett gäng flodhästar och bara en liten stund senare satt vi på en båt bara några meter ifrån dem. Solen sken, flodhästarna badade på som vanligt och våra kameror klickade nästan i takt med varandra. 




Efter en timme på Victoriasjön var vi ju tvungna att prova käka fisk (som alla sagt till oss ungefär sisådär 100 gånger att vi var tvugna att göra i Kisumu). Och ja, alla hade rätt, det blev en utsökt lunch med både bra sällskap och fin utsikt. 







Och nu, håll i er! 
Innan vi tog oss tillbaka till hotellet köpte vi GLASS, något som det nog var mer än jag som längtat efter, glass-freak som jag är hehe. 

Lördagskvällen innebar bara trevligheter och en aning lyx. Åt en fin middag (med fruktsallad och ännu en gång glass till efterrätt) innan vi dansade av oss långt förbi läggdags på hotellets rooftop-bar med utsikt över stan. 




Kisumu var varmt, fullt med människor och gav ett gäng nya myggbett. Men med oss hem fanns framför allt; nya minnen, en lagom solbränna, lite godis och ett stort leende på läpparna. 

Once again, a wonderful weekend with these wonderful friends of mine. 



RSS 2.0