Min vecka på fältet

I slutet på förra veckan kom jag hem från ännu en vecka på kontoret i Tubmanburg. Det var en väldigt blandad vecka på många plan. Jag kom dit sent på onsdagskvällen och de två första dagarna gick vi igenom vad som hänt sen sist jag var där, var på möte, besökte domstolen, sen blev det helg.
 

Under helgen umgicks jag med mina kollegor, fick träffa släkt och vänner samt blev bjuden på mycket god mat (på bilden ser ni ett frukostexempel bestående av stekta plantains (matbananer)). Under söndagen var det kyrkobesök på schemat så finklänningen åkte på. Då detta var mitt första besök i den kyrkan fick jag under ceremonin komma fram till pastorn och presentera mig sedan sjöng alla en välkomstsång för mig samtidigt som alla gick fram till mig och hälsade mig välkommen.

 
 
 

 

På måndagen var det fältarbete hela dagen. Vi gick runt till skolor och Communitys och pratade om och utvärderade vårt pågående projekt Girls Advocacy Alliance à https://defenceforchildren.org/girls-advocacy-alliance/ . Projektet fokuserar på de sårbarheter/svårigheter som flickor och unga kvinnor möter i samhällen runt om i världen idag (sexuellt våld, barnäktenskap, barnarbete, trafficking och brist på tillgång utbildning) - med syftet att skapa initiativ och möjligheter för flickor, av flickor för att öka och stärka deras deltagande i det socioekonomiska fältet. 

 

Den här dagen fyllde också min fantastiska kollega Jereline år så vi överraskade henne med tårta och sång.

 

Ett annat DCI-L fokusområde som stod i fokus den här veckan var Juvenile Justice. Som jag tidigare skrivit besöker DCI-L fängelser för att se till att barns rättigheter respekteras och följs och att det inte finns barn i samma fängelser som vuxna. Hamnar ett barn i fängelse arbetar DCI-L för att få till en rättegång så snabbt som möjligt för att situationen ska bli så bra som möjligt för alla så fort som möjligt. Under min vecka i Tubmanburg hade vi två aktuella fall planerade i rätten så det var många besök dit tillsammans med vår advokat samt alla inblandade.

 

Ännu en vecka av mycket intryck och blandade dagar nådde sitt slut och jag begav mig tillbaka mot Monrovia, storstadsluften, storstadsmyllret och storstadstrafiken. 

 

 

Kontraster

Att spendera hösten här innebär en del möjligheter för helger fulla med sol och bad. Den här helgen blev en långhelg då det var Thanksgiving i torsdags och därmed röd dag så jag och några andra packade in oss i en bil och tog en weekend utanför stan. Det blev tältning på stranden, bokstavligt talat. Vi åkte till Robertsport, en mindre stad ca 12 mil från Monrovia och ja, det var så härligt! Ännu en gång, det är skönt att lämna storstadsvimlet och få andas in lite annan luft och vila öronen från stadstrafiken.

Solen sken hela helgen, havet var varmt och jag kom tillbaka till Monrovia med en något oundviklig bränna. Översättning: En perfekt start på November!

 
 
 
 

 

Det var helgen det, men det finns ju vardagar också, och dessa består var väldigt blandade saker. Kontrasterna mellan fritid och jobb är stora - Defence for Children International är ju en barnrättsorganisation och jag ska va ärlig, det är inte alltid helt lätt. Vissa dagar innehåller ”lättare” saker, och andra något tyngre.  

 

Saker som inkluderats i mina arbetsuppgifter har bland annat fått vara med och göra utvärderingar av våra projekt runt om i olika samhällen, följt upp ett antal olika fall och fått vara med på fängelsebesök.

Vi håller också på att starta upp ett samarbete med Internet Watch Foundation, som jag skrivit om tidigare. Det är en organisation som arbetar för att få bort bilder av övergrepp på barn från internet, ett mycket viktigt (och svårt) jobb som DCI-L är stolta att å jobba med. Ni kan läsa om deras arbete här: https://www.iwf.org.uk/ . 

Om knappt en månad kommer två av deras personal hit för ett större uppstartsmöte för att öppna upp en ”anmälnings/rapporterings-portal” för Liberia, och Defence for Children är huvudkontakten här så vi är ansvariga för planeringen inför och under mötet.

 

Kontrasterna är på många sätt stora och ingen vecka är den andra lik, varken på jobbet eller utanför. Den här veckan är det dessutom dags för mig att besöka Tubmanburg igen för ännu en vecka på fältet. Den här gången kommer jag vara ansvarig för att samla in data till vårt Women & Girl Empowerment Projekt samt följa upp de fall jag var delaktig i sista jag var på plats.

 
 
 
 

Utöver det som skrivits ovan har det även hunnit med marknadsbesök, bröllop, kyrkbesök och mycket smaskande på kokosnötter.

 
 
 

 

 

RSS 2.0